I torsdags slogs portarna till Bokmässan upp för 25:e gången. I dag när mässan är slut räknar man med att 100 000 personer ska ha besökt den. Det är ganska många människor. I fredags eftermiddag, närmare bestämt klockan två, var tidpunkten då vi dödliga människor fick tillträde till mässan. Kön ringlade sig oroväckande lång. Men till min lycka flöt den på bra. Linslus som jag är så hamnade jag mitt i denna köyra på GPs förstasida.
När jag hade klarat av den första kön fick jag komma in i självaste mässentrén. Där möttes man av ytterligare en kö. Men se där! En projektion med alla tweets med tillhörande hashtag #bokmassan. Kul tyckte jag och började nervöst twittra för att se om det verkligen funkade. Det gjorde det.
Efter kön var det äntligen dags att entra denna enorma mässa. Bokmässan är ju som sagt en välbesökt mässa vilket också märks när man ska ta sig runt området. Det flöt många stunder på lika bra som sirap. Med vässade armbågar och en fokuserad blick gällde det att ta sig runt och se vad den här mässan hade att erbjuda.
Här sitter Spanarna i P1 och sänder liveradio
Råkade få syn på Spanarna i P1 när de sände livradio. Han som leder programmet har en väldigt fin stämma, vet inte vad han heter, men han sitter till höger. Jag känner till två program från den radiokanalen, alltså P1, Sommar i P1 och Spanarna. Två väldigt bra radioprogram. Men det var ju inte bara radio på Bokmässan, det fanns ju en hel del böcker också. Och en masa stora tidningar. Inte till formatet då. Men stora som i Svd, Aftonbladet men även mindre tidningar som Dagen och det eminenta magasinet Filter var representerade.
Efter en stund mötte jag upp med min ständige vapendragare Erik Olesund. Vi roade oss med att gå runt och fota enligt vårt tycke snygga montrar. Om vi orkar så sammanställer vi en lista av det i veckan. Summa sumarum var Bokmässan trots köer och trängsel helt klart värt pengarna, även fast vi hade fribiljetter.
